REPORTAGE 2024
Trettiofem glada medlemmar samlades i Langska Huset i Visby. Vi startade med den framdukade glöggen och julinspirerade fikat som medlemmar ur Langska Föreningen fixat. Detta huset är verkligen som det står på deras hemsida, en social och kulturell oas. Efter föreläsningen som Bertil Thorslund berättade för medlemmarna om Tobias Lang som bodde och verkade här i området runt Kopparsvik i slutet av 1700 - och början av 1800 talet, gick några en trappa upp till den nuvarande utställningen, andra tog en påtår innan vi sa GOD JUL och ser fram mot ett spännande och händelserikt nytt år!
Lotta Bogaeus
Guideföreningens bidrag till Hanselyftet i vecka 47 blev enligt följande. Vi har en gång tidigare genomfört en så kallad ”PopUp-guidning och tänkte att det nog skulle passa för att sprida information om i detta fallet "Hansan och Hansans betydelse för Visby och Gotland". PopUp-guidning betyder att man erbjuder berättande för folk som passerar förbi. Delar av de som ville medverka gjorde en gemensam promenad den 9/11 i "Hansans spår", där jag instruerade hur vi skulle gå till väga. Slutligen blev det 12 entusiaster som ville delta dagarna 22-23/11. Vi valde 5 platser att berätta om; Almedalen, Packhusplan (Rolandstorget), Stora Torget, S:ta Maria samt Muren, med utgångspunkt Österport. Fredagen bjöd på minusgrader och en isande nordvästvind, guiden på Stora Torget stod 2 timmar utan besök. Själv stod jag vid Domkyrkan i 2 timmar och fick prata med 18 personer. Dagen efter hade jag 15 intresserade under en timme. Lördagen var vädret behagligare med stundtals sol. Via de rapporter jag fått från de övriga guiderna så bedömer jag att vi "nådde fram" till drygt 100 personer. Många uttryckte stor uppskattning för initiativet. En del hade nåtts av förhandsinformation, många inte.
Bengt Lingström
Över ett fyrtiotal nyfikna GGF medlemmar besökte Gotlands Museums lagerlokal i Wisborg den 5:e nov. Tydligt att besöket bedöms som mer intressant en valet i USA. Johanna Pietikäinen, avdelningschef för Samlingar och Arkiv och arkeolog Per Widerström tog emot oss.
Johanna beskrev den f.d. militärlagerlokalen och dess lämplighet då det är en rymlig och välbyggd lokal. Magasinet övertogs 2014. De olika samlingarna inkluderar arkeologiska föremål såsom konst, kulturhistoriska- och naturhistoriska samlingar. De äldsta är från 1874. Förutom en omfattande mängd olika objekt, 500 000 stycken, finns en mängd olika ben och skelett.
Per undersöker och forskar om bildstenarna. Genom att bildstenarna är unika för Gotland kan man kalla Per för världsmästare. Samtliga deltagare har både sett och läst mycket om våra bildstenar. Våra presentationer av bildstenen, antingen på museet och ute i naturen skiljer sig en del beroende på vilket underlag man har läst eller lyssnat till. Per gav en förkortad förklaring om dessa föremål. Vi har tidigare lärt oss att det finns 570 bildstenar sammanlagt. Samlingen är utspridd, 93 st finns på Stockholms Museum och 209 st på Fornsalen. Det står kvar 70 ute på ön. Över 220 är inmurade i murar och kyrkor. En del har också förvunnit, även om det skulle vara svårt att bära hem utan att någon ser det.
Enligt Per finns det för närvarande 700 stycken plus en del bitar från trasiga stenar. De första studierna gjordes under 1852 av Carl Säve. Mycket forskning om bildstenarna har pågått under de senaste 100 åren. Mycket av tolkningarna är baserade på Uppsalaprofessorn Sune Lindqvists (1887 – 1976) två detaljerade böcker på tyska, där han ordnade de olika stamformerna i 5 kategorier, A tom E. Böckerna, “Gotlands Bildsteine”. publicerades 1930. De är tyvärr inte längre aktuella, med nya upptäckter och tolkningar. Han studerade bara 240 bildstenar vilket motsvara ca en tredjedel av de som hittats.
Typ A år 0 - 600 e.Kr. (Järnålder)
Dessa utformades under den romerska järnåldern. De kan också ha influerats av romerska skulpturer. Det var vanligt med den typiska ”solsymbolen”. Det är inte helt säkert att den representerar solen. Det kan eventuellt vara framtiden. De är svårt att datera pga. brist på relevanta föremål under eller i närheten av stenarna. De finns i både yxa och fallos-formen.
Typ B år 500 – 700 e.Kr. (Folkvandring till Vendel)
Väldig få har forskat vidare med bildstenar från denna period. De saknar intressanta bilder eller konst. De har oftast bilder av fåglar och har en ram runt utkanten. De har använt en särskild typ av kalksten som bara finns i mindre block och som gnistrar och glimrar. De kan vara synliga på ett avstånd på upp till 2 km.
Typ C år 700 - 900 e.Kr (Vikingatid)
Vikingarna var konstnärliga och gillade extravaganta begravningar. Deras bildstenar har många olika teckningar. Det är vanligt med hästar, vikingaskepp med segel, kvinnor med dryckeshorn, ryttare och vapen. Tolkningarna har skilt sig mellan forskarna från olika perioder. Sune Lindqvist målade en skäggig gubbe som numera tolkas som en kvinna i en ormgrop med ett dryckeshorn i handen. Det finns en viss koppling till romersk konst igen.
Typ D år 750 – 1 000 e.Kr (Vikingatid)
Bildstenarna har mycket detaljrika och är överdrivna. Det visas kvinnor som driver vagnar och slädar. Tor finns med sin hammare på en del. Formen med ”champinjonen” kan också tolkas på olika sätt. Kan det vara ett nyckelhål? Kanske en dörr eller den kända fallosen? I den arabiska världen finns också portar eller dörrar med liknande former.
Typ E år 1000 – 1150 (Vikingatid)
Konsten är av en högre kvalité men runorna tillkommer. Det kristna korset finns också med på de flesta. Runorna kan likna en dödsannons eller nekrolog (minnesruna).
Inbyggda bildstenar
Det finns ganska många stenar inbyggda i våra kyrkor. Några exempel:
Dagens forskning
Med modern utrustning som speciella lampor och datorprogram som tolkar figurerna används i dag. Det finns forskare i många olika länder som utvecklar sina metoder. När färgerna tas bort i ett program kan bilderna tolkas på nya sätt. Skuggorna gör tolkningarna besvärliga. Dagens kameror har en enorm upplösning av 150 megapixels (tror jag).
Övriga föremål
Vi gick igenom flera rum på två våningar. Det såg ut som en gigantisk loppis med många föremål från mera moderna tider. Jag hängde inte med h. Troligen såg vi föremål av den begåvade Tyra Lundgren och konst från skulptören Carolina Bruce (Brucebo i Väskinde). En del trasiga bildstenar fanns också tillsammans med konstverk från olika kyrkor. Svenska kyrkan äger fortfarande sin konst. Den bevaras på ett bra sätt på Magasinet.
Nick Nancholas
Per Widerström visar bildstenar
Johanna Pietikäinen och Per Widerström
Johanna visar Margareta Donners skor
Höstutflykten 2024
Tidig morgon (12/10) samlades ett trettiotal guider utanför Österport för den årliga höstutflykten. Strålande sol men kall vind motade oss snabbt ombord på Anderssons buss som kördes av chaufför Peter.
På väg till vårt första stopp - Buttle bildstenar- njöt vi av vackra höstvyer som färggranna lövträd och mängder av flyttfåglar.
En av de två bildstenarna är Gotlands största och nästan fyra meter hög. Stenarna restes på järnåldern då det i denna del av Buttle fanns flera viktiga vägar och bosättningar. Vi for vidare till Buttle festplats där Laila tog emot för att berätta mer om socknen.
Kalkbränning har varit viktig och bl.a. bekostat festplats och gett kalk till att putsa Storkyrkan i Stockholm. De endast ca 100 bofasta håller igång många olika företag som jord-och skogsbruk, kvarn, djurhållning.
Och över alltihopa fladdrar den mycket sällsynta Dårgräsfjärilen.
Nästa anhalt var Vänge skolmuseum.
Anders och Karin som bor och verkar där tog emot. Vi ringdes in till lektion och Anders berättade om skolbänksutställningen som kom till för 27 år sedan då Vänge hade haimkumstdag. Alla bänklock är olika huggna och i olika sorters sten. Skolutställningen inomhus imponerade och även trädgårdens permanenta installationer och förgängliga av äpplen. Vi tog oss också en titt in i Karins målarateljé'. Vänge kyrka fick även den besök av de som ville eller hann.
Raskt iväg mot Liste gård i Norrlanda och en hägrande lunch, kajpsoppa och äppelpaj. Christina, ägare till Liste, berättade om gårdens verksamheter.
Man driver vandrarhem, restaurang, galleri, blomsterodling, djurhållning och en vaccinationsklinik. Denna dag vägdes jättepumpan som tronade i sin halmhög. 204 kg , inte illa! Tiden ilade och Lars-Ulle som vet det mesta om Norrlanda fornstuga följde med oss dit. Byggnaderna på gården är fraktade dit från andra gårdar och innehåller många intressanta ting bl.a "dopstenen". Att fornstugan finns bör vi nog tacka Gustaf Larsson, Gotlands "nationalskald" för. Ett sista besök för dagen skulle hinnas med och vi lämnade denna lilla pärla.
Snart var vi framme vid Stafva gård och "Sjaustrukocken" där vi steg in i en härlig doft av kryddor och annat ätbart.
Niklas och Ella semestrade så vi blev väl omhändertagna av ursprungskocken Tommy med son och familj.
Man saluför inte endast ätbart utan också njutbart för ögat som t.ex grant målade reliefer utskurna av Tommy som inte vill vara "bara" pensionär.
Här passade vi på att handla och provsmakade äppelmust från Halfvede musteri.
Allt kul har ett slut och vi återvände till Visby. Men än en gång har vi blivit varse att ingen vet allt och är man guide så är man.
Alltså passade flera på att dela med sig av intressant info om besöksmålen eller sådant vi passerade utmed vägen.
Tack till er och till styrelsen som planerade dagen.
Marianne Ericsson
Buttle stenar
Skolmuseet i Vänge
Liste gård
Gotlands guideförening på besök i Visby Domkyrka den 2 april
Ute härjar ett förfärligt oväder. På radion pratar de om snö.
Kathy Gow-Sjöblom hälsar oss välkomna varpå 30 frusna själar ur guideföreningen slår sig ner i Swertingska kapellet, numera Stora kapellet.
Kathy inleder en fängslande föreläsning med: Handel och kommers-Makt och politik har gett oss en domkyrka här på Gotland. Vattnet som omger Gotland var dåtidens motorväg. Ön var en bra rastplats med sitt läge i Östersjön. Här kunde de stora sjöfararna pausa och samtidigt idka handel.
Kathy fortsätter sin spännande berättelse med att prata om sibiriska ekorrar, pälsverk, Novgorod och Miklagård. Vi lyssnar andaktsfullt, utan att ställa frågor. 1225 blev St:a Maria församlingskyrka för tyskar, får vi veta. Vid ett fredsavtal mellan Sverige och Danmark/Lübeck 1570 blev Visby eget stift och St:a Maria sedan en domkyrka . Kathy visar bilder för att ytterligare få fart på vår inre föreställning av hur denna magnifika byggnad förändrats genom århundraden.
Fakta och siffror blandas med sagor och legender. Sagor och legender som handlar om guld. Guld som någon gömt och som någon annan hittat. Guld som ändrar en fattig skomakarpojkes öde till att bli en rik borgmästare i Visby. Kyrkan är i ständig rörelse, det ändrar sig hela tiden, avslutar Kathy.
Ole Kaspersen som öppnat kyrkan för oss i kväll håller en kort dialog med oss om Domkyrkan och turism/besöksnäring.
Fulla av intryck lämnar vi kyrkan. Ovädret verkar ha tilltagit. Ett svagt mummel hörs i mörkret utanför kyrkan. Det där var riktigt spännande, men vart tog våren vägen...hur många starurar är vi uppe i nu, säger mumlet.
/ Eva Kloth
Gotlands Guideförenings bussutflykt 13 april
Vi startade kl 09:00 i fullsatt buss från Östercentrum mot Burs. Ann berättade smått och gott om Burs i bussen. Solen tittade fram när vi anlände till vårt första stopp, Egon Klints Sojdemuseum i Burs där vi kikade på Sojdet och byggnaderna med spännande innehåll. Efter fikapaus tog bussen oss vidare till fattigstugan, skolmuseet och historien om Jätten Edman bördig från Burs, med sina 245 cm. Fattighuset byggdes 1816 och var i bruk ända fram till 1949. Skolmuseet hade intressanta föremål från den gamla skolan i Burs. Lunchen intog vi på Strandakar Hotell & Restaurang innan bussen körde oss vidare till Stavgards Vikingagård. Föreningen höll på att rusta gården för säsongen och vi fick en guidning på platsen med dess historia. Vanges Gårdsmuseum har otroligt många föremål att visa upp. Det visar sig att Birger Kristiansson föddes på gården och samlade på gårdsföremål från hela Gotland som en sidosyssla till bondelivet. Birger lämnade jordelivet 2015 vid 91 års ålder och skänkte hela samlingen till Stiftelsen Vanges Gårdsmuseum för framtida besökare.
Vårt sista stopp på denna innehållsrika dag blev Hjorters Kapell och Chokladstallet. Hjorterianerna var en religiös rörelse som uppstod på södra Gotland i mitten av 1800-talet. Jöns Hjorter lät uppföra Hjorters kapell där Hjorterianerna hade sina möten och bedrev skola i kapellet. Chokladstallet ligger på en gård bredvid Hjorters Kapell där man kan köpa egentillverkade chokladpraliner och andra godsaker. Söderturen var avslutad och vi tackar arrangörer, guider och andra entusiaster (ingen nämnd eller glömd) för denna härliga dag.
Mia Larsson
Jätten Edman
Fattigstugan i Burs
När Magnolian blommar åker vi till Botan
Föreningen Gotlands guideförening har denna vår tagit initiativ till att besöka Botaniska trädgården i Visby, eller ”Botan” som den kallas i folkmun. Där fick ett trettiotal guider ledning av Botans trädgårdsmästare, Bonnie Öhman. En kvinna med ett gediget kunnande som med stor självklarhet ledde guiderna genom den vackra parken och berättade om hur ett arbetslag som består av tre anställda, två vaktmästare och några säsongsanställda klarar av trycket på denna park som är känd vida omkring, inte bara i Sverige utan i hela Europa.
En mästare berättar
Trädgårdsmästaren Bonnie inleder med att berätta om hur man vaccinerar träd som löper risk att bli sjuka. Almsjukan har säkert de flesta hört talas om men hur går det till när man vaccinerar ett träd?
- …säger Bonnie Öhman
Hon berättar också om hur parken sköts, vinterträdgård med perenner, ovalen med sin pelare och Agarve som inte planteras utan sätts i krukor för att markera ovalens yttre knutpunkter, hur går det till Bonnie?
- Stenarna tas bort….säger Bonnie Öhman.
Den plats som under tidig vår har det största blickfånget är det Japanska Magnoliaträdet, den vackra gångbro som löper över rinnande vatten är ett välkänt och vacker fotomotiv för gotlänningar, ett vanligt talesätt på ön är att när Magnolian blommar åker vi till Botan.
Vad är det speciella med Magnoliaträdet?
- Den japanska Magnolian…säger Bonnie Öhman.
Vi får veta mer och mer under den guidade turen i Botan. Vilka tror du de tre vanligaste frågorna från turisterna är? Ett-var är näsduksträdet? Två -var är toaletterna? Tre – var ligger Almedalen? Men vilken är den ovanligaste fråga du fått Bonnie?
- Det var när…
Kan det vara Zlatan?
I Botans södra del finns träskulpturen som föreställer Carl Von Linné, inte att förväxla med Zlatan Ibrahimovic som ett rykte gör gällande att många besökare tror att det är. På träskulpturen finns nu ett par plåtar som täcker hjässan och de är till för att skydda konstverket mot getingar. Förra sommaren upptäcktes ett getingbo i Linnés huvud och nog för att han är själva sinnebilden av fauna och flora men att husera ett gäng getingar innanför pannbenet var nog inte avsikten med statyn. Många underfundiga och dråpliga historier finns om Botan, men framför allt kunskap. I mittpunkten av parken finns de vackra pelare som bär upp en halv cirkel av kolonner sammanfogade med trä. Runt dem klänger rosen XXXXXXXX.
Jag ber Bonnie Öhman berätta hur de arbetar med parken, hur sköter man till exempel om en sådan ros? Hur gör de för att bibehålla träden?
- Det tar en vecka för mig och en kollega att klippa den, vi gör det i början på mars…
Fundament och framtid
Den som är intresserad av arkeologi och historiska fynd nu se det fundament till S:t Olovs ruin som upptäcktes när växtligheten framför klipptes ren av trädgårdsmästaren. Och på tal om fundament spännande är också det runda bord som finns i parkens södra del, under guideturen visade det sig att det finns äldre litteratur som daterar bordet till ett av Kalvskinnshusets pelarfundament. Kalvskinnshuset låg vid nuvarande Packhusplan i Visby på 1200-talet. Way back alltså, men i Botan finns även framtiden i form av ett lokalt klonarkiv för växter. Botan är därmed en del av Nationella genbanken och bevarandet av den biologiska mångfalden. Om t.ex en växt i genbanken dör och den finns i Botans klonarkiv så hämtas den klonade växten och sätts in i genbanken.
Till sist, vilken är den äldsta växten i Botan?
- Det är….svarar Bonnie Öhman.
Läs mer: www.visbybotan.se, www.slu.se/nationellagenbanken.se
Hans Gustafsson
Tåg och järnväg på Gotland
En söndag i maj träffades 20 medlemmar från Gotlands Guideförening i Dalhem. Ämnet för dagen var järnvägen på Gotland som Peter Doolk skulle berätta om och visa för oss. Han är en av alla entusiastiska medlemmar i Museiföreningen Gotlandståget som startade 1972. Idag ingår flera ånglok, andra lok och ett stort antal vagnar. Samt det senaste förvärvet som är en motorvagn.
Det var ju en revolution när det inte längre behövde ta tre dagar med häst och vagn att ta sig till Hemse. Peter började från början. Året var 1878 och den första järnvägslinjen gick mellan Visby och Hemse. Järnvägslinjerna byggdes ut hela tiden under slutet av 1800 talet och början av 1900 talet. Till slut gick det att åka tåg hela vägen ner till Burgsvik och upp till Lärbro. Mycket gods skulle fraktas till hamnar från de stora gårdarna. 1894 startade Sockerbruket i Roma där mycket sockerbetor behövdes till att göra sockret och som därefter skulle på export.
Vi fick lära oss skillnaden på ett Stationshus som i Hesselby ( har en stins ). Banvaktarstuga som Tule station var tidigare ( har en banvaktare som har till uppgift att se till att spåren är i god kondition ). Nu vet vi även att bredden på rälsen mellan Dalhem och Roma är 891 mm som är det gamla måttet tre fot. Nedläggningen avslutades 1960 då transporter och persontrafik ersattes av lastbilar, bussar och den privata bilismen var ju vid det laget utbredd. På området finns ett lärorikt museum.
Vi köpte fika på Caféet och umgicks i solskenet medan vi lät all spännande information vi fått sjunka in. Vi hann också se närmare på dressinerna som går att hyra!
Lotta Bogaeus
Gotlands Guideförening besöker Biskopsgården & Kapitelhusgården i Visby
Biskop Erik Eckerdal
tog emot oss och inledde några informativa och intressanta timmar i biskopskvarteret. Vi började med en rundvandring i biskopshuset som leddes av biskopen själv, varefter hans sekreterare Grym Sara Westberger tog vid och förde oss genom de smakfullt möblerade rummen och vidare till biskopens privata kapell och den vackra trädgården som omger biskopshuset, fyllt av fruktträd, valnöt, ginkgo, mullbär och andra rara träd. Biskop Eckerdal är den 20:e biskopen i Visby stift, och basar även över SKUT, Svenska Kyrkan i Utlandet. Fram till 1572 tillhörde Gotland Linköpings stift, varefter Gotland blev eget stift. Fast fram till 1772 kallades biskoparna för superintendenter enligt dansktidens språkbruk.
Besöket fortsatte till det medeltida Kapitelhuset där vi bjöds på en vandring bakom kulisserna av kunniga Susanne de Pauli. Här residerade biskopen från Linköping när han besökte Visby vart 3:e år för att möta öns präster. Det vackra huset används numera som restaurant, särskilt under medeltidsveckan, då huset sjuder av liv. Det har emellertid inte alltid varit så högt uppskattat, och under en tid har huset till och med fungerat som biskopens vedbod och lammstall!
Vi gick runt i stall och skänkstuga, uppför trappan till den ståtliga kapitelsalen, fick vandra genom en mörk källargång där det sägs att spöken ofta visar sig. Gången mynnar ut i ett kusligt källarrum från 1100-talet med vackra takvalv och till all lycka med en brant medeltida trappa upp till ljuset och den vackra örtagårdplanen.
Årsmöte med Gotlands Guideförening
Lördagen den 17 februari samlades 41 medlemmar till sedvanligt årsmöte på Joda restaurang. Lotta Bogaeus hälsade välkommen och lämnade över klubban till årsmötets ordförande Siv Olofsson. Ingen i styrelsen ville avgå och ingen ville att någon skulle avgå, så styrelsen består oförändrat av Lotta Bogaeus, Anna-Britta von Schulman, Marina Guldström, Roland Almquist, Katarina Krusell, Bengt Lingström och Ann Thulin. Leena Olsson och Carin Backlund fortsätter med revisionsansvaret. Jan Luthman och Björn Lundqvist utgör valberedningen. Fjolårets aktiviteter var 10 till antal, av varierande slag. Mest uppmärksammat var föreningens hejdundrande 40-års jubileums firande i S:t Klemensruin och på Frimis.
Efter animerade diskussioner under ”Övriga frågor” och uppskattat fika, äntrade Mats Ekedal, för att berätta om Skarprättare på Gotland. Något ve och fasa blev det inte. Genom släktforskning trillade Mats över benämningen Skarprättare och blev nyfiken. Han började forska i deras vardagsliv – familjeförhållanden, inkomstkällor, fritidshyss, osv. Kaosartat var det. Bödelns familj drev bordell vid Österport. Rackaren var bl.a. slaktare. Hans fru var kostrypare. Hon ströp ihjäl kor som han tog hem. Familjen levde gott på fint kött. Bödeln och hans omkrets hade beskydd i höga kretsar, då få och låga straff utdömdes. Biskopen fick veta att det utövades ritualer i skogen. Han krävde hårda straff, tills han förstod att det var Bödel Lasses gäng. Fallet lades ner. Ja, många var historierna. Det finns mycket att hämta i arkivet.
Medlemmarna tackade styrelsen för ett gott och idogt arbete.
Kathy Gow Sjöblom
Guideföreningen på Svenskbygården.
Ett trettiotal medlemmar lyssnade på Sofia Hoas som är ordförande i Föreningen Svenskbyborna, men även engagerad i hjäparbetet för Gammelsvenskby. Hon redogjorde över byarna på Dagö där gårdsnamnen ofta utgjorde personnamnen, typ Hoas, Annas, Kotz m.m.
Vi fick veta om 1700talets vandring under Katarina den stora, alla som gick och hur många som faktiskt kom fram. Bosättningarna vid stranden av Dnepr, och den svåra början. Man lovades land och färdigsådda gårdar. så blev det inte! Tiden efter första världskriget och utvandringen därefter. Hur man efter det andra världskriget kunde fortsätta komma "hem", dom som inte trivdes och återvände till Zmijivka där Gammelsvenskby är en del.
Jordarna där var bättre än på Gotland och byn kallas för potatisbyn! Vi fick veta hur det gick för återvändarna under Stalin, och vi var glada att Sofias farmor och farfar stannade i Sverige....
Svenska språket finns ännu kvar även om gammalsvenskan tynar bort lite.
Föreläsningen handlade inte bara om historien utan vi fick även en färsk rapport om läget. Om hur mycket som är bombat, (Putin är inte snäll). Men också om viljan att återuppbygga, och om moralen hos invånarna som närmast stärkts av terrorbombningarna. Kaffe med kärleksmums serverades, intäkt till byn! Vi konstaterade att vi har det lite bättre här.
Idag är Dagösvenskarna utspridda över världen med Gotland och Roma som bas, dom återfinns på fastlandet (den större delen av Sverige) och även Canada Kazakstan och något mer land. Huvuddelen hamnade på Gotland som hade ganska många små ofta olönsamma gårdar som gick att överta.
Kyrkklockorna från Gammelsvenskby hänger i Roma och Svenskbygården är en kopia av en av gårdarna i byn!
Guideföreningen tackar Sofia, inte bara för föreläsningen utan även för sitt stora engagemang för byn, och som vänortenskontakt för region Gotland-Gammalsvenskby. Bidrag till nödhjälp kan sättas in på pg 187879-2 och Swish 123 437 6141.
Peter Doolk
REPORTAGE 2023
Gotlands guideförening firar 40 år
Söndagen den 10 september var det dags att fira Gotlands guideförening som i år firar 40 år.
I den vackra S:t Clemens kyrkoruin hälsade föreningens vice ordförande Anna-Britta von Schulman alla gäster välkomna. Både aktiva guider i föreningen och övriga medlemmar samt gäster togs emot med pompa och ståt till musik och sång ackompanjerat av Bengt Lingström och hans band. Med bubblig dryck och snacks umgicks vi och pratade om allt trevligt som vi i föreningen har fått vara med om under åren.
Festkommittén hade ordnat många programpunkter. Vi delades in i lag och nu gällde det att få igång geniknölarna. Ann Thulin och Katarina Krusell höll i frågesport av icke historisk karaktär, om mer eller mindre intressanta platser i Visby - mera en rolig gissningslek- men kunskapsbanken fylldes på. Lotter såldes också och det var många av oss som var intresserade av att vinna något från det dignande presentbordet. Många olika aktörer och företag på Gotland hade bidragit med gåvor, allt från kunskapsfyllda böcker, presentkort, handdukar, keramik till kaffe/te och honung.
Festligheterna fortsatte och med raska steg förflyttade vi oss till Frimurarlogens tjusiga lokaliteter samt vackra trädgård. När vi väl satt oss till bords presenterade evenemangsansvarige Magnus "Manne" Malmros kvällens meny. Grillat lamm, kyckling, hemlagade såser och grönsaker och andra läckerheter från lokala leverantörer väntade på oss i trädgården. Underhållningen fortsatte med musik och sång. Vid kaffe/te och chokladkakan var det dags för Lotta Bogaeus och Marina Guldström att dra vinnare på tidigare sålda lotter. Totalt såldes 285 lotter och många vann på sina lotter och fick välja vinst från vinstbordet.
Mera frågesport men nu i musikens tecken, många av frågorna var förknippade till gotländska författare och musiker, här fick vi jobba på med svaren.
Mätta och belåtna av kvällens dryckjom och mat var det nu dags att tacka för oss alla men som en sista punkt och överraskning träder Evert Jansson fram med sin suveräna förmåga att underhålla. Dags att gå hem efter en trevlig kväll, glad, nöjd och lyckad kväll.
Vi var totalt 70 personer som firade våra 40 år.
Gotlands guideförening har 168 medlemmar och välkomnar både nya guider samt stödmedlemmar till föreningen. Titta gärna in på vår hemsida.
Vid pennan, Barbro Grön Säflund, Foto: Lotta Bogaeus
Gotlands Guideförenings besök på Boge Brännneri
Den soliga och härliga vårdagen den 22 april strålade ett drygt dussintal medlemmar i GGF samman vid Hägvide gård i Boge. Gården är hemvist för Boge Bränneri. Där möttes vi av Truls Nannesson, tillsammans med hustru Sofia, ägare av gården. Tillsammans med Hanna och Erik Broström bedriver de tillverkning av alkoholhaltiga drycker. Truls gav oss en ingående redovisning hur man förädlar bär, frukt och spannmål till snaps och likörer. Han förevisade all utrustning för ändamålet, från jäskärl, destilationspannor till buteljering. Förra året, 2022, producerades 2400 liter sprit fördelat på ett antal olika smaker.
Därefter åkte vi den korta biten till Boge Bygdegård, mycket vackert inbäddad i vårlig grönska. Där berättade Erik Broström om Krampmacken. Den båt som i början av 1980-talet byggdes efter förebild av de båtrester man hittat vid Bulverket i Tingstäde Träsk, daterade till tidigt 1100-tal. Med detta "vikingaskepp" gjorde ett gäng entusiaster resan från Gotland till Istanbul, vikingatidens Miklagård. En fråga om praktisk arkeologi. Med på detta äventyr var Erik och han berättade med sån inlevelse att man kände sig förflyttad historiskt tillbaka. Vi är alla överens om att detta var en mycket givande utflykt.
Text: Bengt Lingström
Foto: Marina Guldström & Bengt Lingström
REPORTAGE 2022
80-årsdag!
Hipp Hipp Hurra för Nils-Gunnar som firade 80 år på årets näst sista dag med öppet hus för alla som han känner! Naturligtvis var guideföreningen där och grattade, genom Annabritta von Schulman och Lotta Bogaeus. På bilden ser ni Lotta och Nils-Gunnar.
Vem var Anna Dubbe?
Ett tjugotal av guideföreningens medlemmar samlades i Tjelvarkyrkan den 24 november för att lyssna till vår Länsteaterchef Thomas Sundström som delade med sig av sin gedigna kunskap om familjen Dubbe.
Vi fick ett medryckande och innehållsrikt föredrag innehållande många spännande detaljer om Anna Dubbes öde. Dessutom fick vi smakprov på musiken som komponerades av Thomas inför föreställningen ”Anna och Jacob Dubbe” som gavs på Länsteatern år 2019.
Här nedan ser vi Thomas i sång- och berättartagen.
Text och foto: Siv Olofsson
Ryska Kyrkan
Två visningar bjöds medlemmarna in till i november. Första dagen med Lars Kruthof och den andra på engelska med Kathy Gow Sjöblom. Tänk att vi har förhållandevis så mycket kvar i grunden av en medeltida Rysk kyrka under restaurangen där många av oss ätit middag! Tack från oss som var med och från styrelsen till både Lars och Kathy för att ni återigen delade med er av er fantastiska kunskapsbank!
1 november - Gotlandskungen
Vår medlem Jan Luthman höll ett föredrag och visade bilder om ”Gotlandskungen”
Carl E Ekman den 1 november. Ett tjugotal medlemmar närvarade och lät sig föras
med i berättelsen om hans liv. Vi möttes i kvarterslokalen ”Gurkan”. Marina fixade fikat,
Pelle var värd.”
Höstutflykten
Gotlands Guideförenings höstutflykt med 44 medlemmar åkte norrut, en solig söndag den 9:e oktober.
När vi hade samlats på bussen började dramatiken. Dagens ledare Siv Olofsson och Marina Guldström beordrade oss att kliva av bussen. Vår busschaufför mådde inte bra och fick åka direkt med ambulans till lasarettet.
Det framkom att långvarigt överarbete hade orsakat en stressreaktion. Lyckligtvis blev han hemskickad efter några timmars vila, till allas lättnad. Trots sitt tillstånd, ordnade han en ersättningsbuss. Otroligt bra gjort, och stort tack.
Första besöket var Väskinde kyrka där pedagogen Görel Robsarve Malmros tog emot oss. De flesta av oss visar gotländska kyrkor i vår guidning. Kyrkorna är en viktig del i vår historia och är mycket uppskattade. Väskinde är rik på väggmålningar och har en ovanlig gravsten gjord av Caroline Benedicks Bruce. Erfarna guider kan prata länge om sådana föremål som triumfbågens krucifix eller andra små detaljer. Vi andra har alltid mycket att lära oss, för att på ett inlevelserikt sätt kunna berätta om kyrkorna för besökarna.
De tyska gästerna är väl insatta i olika religiösa föremål, i motsats till amerikanerna som är mer imponerade av att se byggnader som är 800 år gamla.
Jan Andersson och Hanne Ödin visade oss några av paret Bruces olika målningar. Jan berättade om deras besök till Frankrike och familjens utveckling där till den impressionistiska konstformen. Med anledning av vår försenade start hade vi alltför litet tid att absorbera alla intryck om familjen Bruce och deras hem.
Lunch väntade på oss i en för många okänd restaurang, i en undangömd ladugård i Stenkyrka. ”Ett Litet Créperi” lagar utsökta galetter. Efter lunchen visade DavidDavidsson, från Gotlands Försvarsmuseum, flyg- och marindelen av muséet. Återigen en fascinerade berättelse men allt för kort tid att titta på de samlade militära objekten.
Efter en mycket stimulerande dag är vi nu ännu mer laddade att visa våra besökare mera av vad ön har att erbjuda.
Nick Nancholas
Vi firar - Hedersmedlemmen Wiveka fyller 90 år!
Ett bidrag betalades in från alla medlemmar i Gotlands Guidförening till den önskade bänken som står så fint i Botaniska Trädgården i Visby nu!
Här kommer några bilder från den lärorika och trevliga utflykten till Eke, där Dan och hans arkeologielever gräver i historien.
En vårutflykt med kulturhistoria, lunch och närproducerade råvaror.
Lördag den 23 april 2022 fylldes en chartrad buss i Visby och vi begav oss söderut på Gotland.
Västergarn blev vårt första stopp där guiden Gunnar Bäck berättade om Paviken och Vikingatiden. Vi tittade på gräsklädda kullar som dolde en kastalruin och en kyrkoruin från 1100-talet samt besökte Västergarns kyrka.
Sedan åkte vi vidare till Sanda, Sanda stationshus och Gullinmuseet. Intressant kulturhistoria berättades av Gunvor, om vad som tidigare varit i stationshuset både under och efter järnvägen. Jazzmusiker Lars Gullins föräldrar arbetade i Sanda stationshus och Lars Gullin föddes där 1928. På baksidan av Sanda stationshus ligger dasset som är snyggt renoverat och väl värt ett besök.
Bussen körde mot Klintehamn och ett stopp på Warfsholm där vi avnjöt en god lunch. Vi passade även på att köpa hembakat till kaffet när värden Michael beskrev Warfsholms affärsidé, öppettider och att de föredrar att arbeta med gotländska råvaror.
Mätta åkte vi vidare till Stenhuse gård där Tomas mötte upp på gårdsplanen. Tomas berättade om Stenhuses verksamhet med odlingarna, samarbetet med leverantörerna, personal och att arbeta med vattenbrist. Intressant rundvandring i hallonplantagen och provsmakning av sparris direkt ur landen. Gårdsbutiken bjöd på nyskördat.
Sista stoppet var Tjuls järnvägsmuseum där initiativtagare från hembygdsföreningen berättade om levnadshistoria från järnvägsepokens början. Tjuls stationshus är byggt 1898 och visar, i ursprungligt skick, den miljö där stationsfolket levde och arbetade. Stationsfastigheten är kulturmärkt sedan 2021. Vi satt i vårsolen och tittade in i tågvagnar på räls innan bussen körde oss tillbaks till Visby med kulturpåfyllnad och glädje.
Tack GGF för en väldigt fint ordnad vårutflykt.
Text: Mia Larson
Foto: Lotta Bogaeus
Foto: Lotta Bogaeus
Foto: Marina Guldström
Foto: Lotta Bogaeus
Foto: Mia Larson
Foto: Mia Larson
Foto: Mia Larson
Visbyvandring med GGF
Gotlands Guideförening bjöd in till två vandringar i början av februari. Vår ciceron Lars Kruthof berättade som vanligt med inlevelse om människorna i medeltidens Visby. Det kyrkliga var ständigt närvarande i deras liv. Vi fick även lära oss om musiken, maten och kläderna under denna period. Turerna blev välbesökta trots varierande väder! Stort tack Lars!
På bilden ser vi Lars i berättartagen! Foto: Lotta Bogaeus
Guideföreningens höstutflykt 2021 gick till Slite
Äntligen kunde Gotlands Guideförening ge sig ut på höstutflykt med buss igen!
Lördagen 13 november samlades ett trettiotal medlemmar på Östercentrum i Visby och äntrade Anderssons buss, det var Peter som körde.
Vi for mot Slite och Boge kors där dagens värd och ciceron Mait Juhlin mötte upp! Mait, VD för Slite utveckling, hade gjort ett fint program för dagen. Vi fick nu se Slite med lite nya friska ögon. Med hjälp av Gunnar Sillén och Bosse Persson gavs vi en fin överblick av Slite nu och förr. Lillugnsreiv, Lotsbacken, Minnesplatsen i hamnen, Slite Sjöfartsmuseum, Segelsällskapets Kajutan, Slite Industrimuseum besöktes och de blev fint presenterade.
Lunch åt vi på Solklint Catering i Cementa Arena, där fick vi en ljuvlig lax! Tack, Magnus Grund! Sedan besökte vi Slite kyrka där Olle Hammarberg mötte upp och visade kyrkan för oss. Tack, Olle! Därefter åkte vi till utsiktsplatsen vid brottet och beskådade den stora vattensamlingen, färden gick vidare över Närs mot Othem, vi svängde av mot Boge kyrka och avslutade i Boge kors. Utflyktsdeltagarna återkom sedan i skymningen till Visby efter en minnesvärd dagsutflykt.
För utflyktskommittéen, som bestod av Missan, Lotta och Pelle,
Pelle Karlsson
Bilder här nedan: Lena Karlsson
Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.
Vårutflykt med Gotlands Guideförening
Den 29 maj besökte vi Gammelgarn, årets socken och blev guidade av en entusiastisk och kunnig Bengt Lingström. Han är själv från socknen och har fritidsboende där. Kyrkan har en av Gotlands finaste skulpturer på kapitälbanden i sydportalen. Ett framträdande motiv är Adam och Eva i Edens lustgård. Vi fick höra historier om den spektakulära renoveringen av en pelare i kyrkan. Den bär upp hela taket i långhuset. Taket stöttades under arbetet med långa trädstammar. Det var så riskfyllt att självaste Erik Olsson övade att åka kana ut genom stora sydportalen i fall att taket skull störta samman!
Vi gick också upp i kastalen som har nygjorda golv och trappor. Vid Gartarve fick vi höra många berättelser om ortsbor, slipskåror och om kvarnen som brann ner.
Från Sjaustru fiskeläge vandrade vi till Danbo, ett naturreservat. På platsen finns ett mindre raukparti och här börjar den fina sandstranden vid Grynge. Där intogs dagens medhavda lunch. Området köptes av greve Erik von Rosen på 1920-talet. Grevefamiljen tillbringade stor del av sina somrar där i ett tältläger. De hade en lägerplats lite ovanför raukarna i skogskanten. I en sjöbod finns en utställning som visar historien om familjens vistelse där. Området blev naturreservat 1957 enligt önskemål från Mary von Rosen.
Utflykten avslutades vid Skags gård i Östergarn. Där visade ordföranden för Nyhagen vatten och avlopp AB, Mårten Lindström, en avloppsreningsanläggning. Det renade vattnet samlas i dammar och används för bevattning av Skags odlingar av rotfrukter. Tidigare släpptes vattnet ut i havet, men nu har ett kretslopp anlagts. Han berättade också om vattenrening och framtidsprojekt med flytande solpaneler i dammarna.
En spännande och intressant utflykt kunde så avslutas.
Kjell Larsson
Nedan ser vi några bilder från Gammelgarnsutflykten, av Carin Donnér.
En liten utflykt till Sproge med omnejd.
Hånnlamb, Anna-Kajsa Hallgard och Braidfloar
Gotlands Guideförening bjöd in till en aktivitet. En idé från Nils-Gunnar Smith som till slut blev verklighet!
I mindre grupper for vi med våra bilar i små kolonner till de respektive besöksplatserna. På gården Snoder överröstade Björn Hjernquist lammen och svarade tålmodigt på alla våra frågor. I en del av Bosarve Lövskog satt vi i ring och lyssnade på Sven-Eric Snoder som berättade om ängen i allmänhet och Solsänget och Anna-Kajsa Hallgards liv i synnerhet. Vid skeppssättningarna tog Nils-Gunnar emot tre grupper och berättade om gravarna vid Braidfloar. Det medhavda fikat intogs när kaffetörsten blev för stor.
Tack alla medverkande för en givande och mycket härlig eftermiddag i april!
Lotta Bogaeus
Här ser vi några av Björn Hjernqvists lamm, som gärna vill vara med på bild!
Reportage 2020
Höst i Guideföreningen!
Vi fick till några trevliga utomhusträffar.
Flera stadsvandringar blev det, med både Lars Bäckman och Janne Luthman, fulla av kunskaper som alltid!
Järnåldersbyn vid Höglundar i Stenkyrka, med Nils-Gunnar Smith blev både spännande, intressant och varm!
Och avslutningsvis, om S:t Olof, digerdöd och kyrkoruin i Botan med Wiveka Schwartz, mycket uppskattat!
Stort tack till er alla!
Läs mer om Höglundar i Stenkyrka>>>
En dag i Roma
Gotlands Guideförening bjöd in till en aktivitet dit 28 glada medlemmar anslöt. Vi började vid Roma klosterruin där Lars Kruthof på sitt livfulla sätt berättade om cisterciensermunkarnas liv där på medeltiden, och om de senaste utgrävningarna. Peter Doolk tog över och vi fick ta del av Roma Kungsgårds historia med länsherrar och livet under 1700- och 1800-talen.
Efter den informationen tog många av oss en kaffepaus innan vi skulle fortsätta till Svenskbygården nära Roma kyrka. Där blev vi mottagna av Peter Knutas som är vice ordförande i Svenskbybornas förening. Han berättade om hur hans förfäder anlände hit 1929. En del fortsatte till fastlandet och en del till och med till Kanada. Några ångrade sig och återvände till Ukraina. Efter denna spännande information delade vi upp oss i två grupper. Ena gruppen gick till kyrkan och tittade på klockstapeln som innehåller tre klockor som svenskbyborna hade med sig ifrån Ukraina. Vi tittade förstås in i kyrkan också. Den andra gruppen fick gå in i det lilla museet tillsammans med Peter. Efter en stund så bytte grupperna plats. Hela dagen var fylld av intressant information.
Stort tack till Lars, Peter D. och Peter K. för allt! Det är imponerande hur mycket kunskap som finns. Även ett tack till Marina som styrde upp det hela.
Lotta Bogaeus och Marie-Louise Andersson
Guideföreningen på promenad
Gotlands guideförening anlitade Lars Bäckman för att under flera sensommarkvällar (augusti och september 2020) guida oss genom staden Visbys gårdar, trädgårdar, utsiktsplatser och andra spännande miljöer. Under dryga två och en halv timme förde Lars oss i grupperna på en fascinerande resa genom tid och rum, han presenterade människor och händelser, byggnader och miljöer. Lars berättade historier, sagor och sanningar från Visbys senaste tusenåriga historia. Har Du inte gått med honom förut, så försök att finna ett tillfälle få gå med. Han har nycklar till platser Du annars svårligen kan få besöka. Alla kvällsturer utfördes med ett mindre antal deltagare som tog hänsyn och tillämpade de kloka rekommendationer som gäller oss alla i dessa ”Corona” - tider. Tack Lars!
Pelle Karlsson
Guideföreningen på Östra kyrkogården
Två ljuvliga försommarkvällar (nåja, en var något kall och dimmig) har guideföreningen tillbringat på Östra kyrkogården i Visby. I två mindre grupper vandrade vi runt bland gravstenarna med Janne Luthman som ciceron.
Med stor kunskap och inlevelse berättade han om landshövdingar och handelsmän, om präster, lärare och krösusar. Om systrarna Hägg som ömmade om djuren och var med om att starta djurskyddsföreningen på Gotland, och om Malmborg och Blomberg som for till Amerika och deltog i inbördeskriget. Allt mellan himmel och jord med andra ord.
Så för två lärorika kvällar tackar vi Janne, som alltid en outtömlig källa till kunskap!
Guideföreningen brukar enligt tradition träffa våra nya gotlandsbiskopar, och nu blev det äntligen dags att möta Thomas Petersson! Vi fick en supertrevlig stund, med fika på en tisdagsförmiddag ( 4 februari) i Helge Andshuset.
Vi delade upp det (inte riktigt jämnfördelat) så att vi drack kaffe och åt kakor medan Thomas berättade för oss om sitt erfarenhetsrika liv. Ett liv som fört honom från Motala till Gotland, via bland annat London, Söderköping, Berlin, Växjö. Han berättade om ett yrke som ena dagen handlar om ungdomar och nästa dag om 92 medeltida kyrkor.
Vi fick veta hur det går till när biskopar väljes och Thomas berättade för oss om SKUT, Svenska Kyrkan i Utlandet. Tack vare 42 utlandsförsamlingar blir vårt eget lilla Visby stift lite större.
Allt trevligt har ett slut, så även denna stund, så efter en del frågor och svar, var det dags att tacka för oss, och låta biskopen gå vidare till nästa arbetsuppgift. Vi fick många kloka ord och tankar med oss hem, och hoppas på minst 15 år till med biskop Thomas i Visby Stift!
Gunilla Lauström, för
Gotlands Guideförening, som alltid i stolt samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Lilla Karlsö Den 11 maj, for vi till Lilla Karlsö, (Tack Marina för ett gott förslag!) en lugn och stilla dag, sån tur med vädret, tänk om det blåst full storm och regnat, nu var det bara lite dimma. En dimma som gjorde att man kunde få känna sig totalt avskärmad från resten av världen. Ett gäng guideföreningsmedlemmar med matsäck och varma kläder... läs mer >>>
Vårens praktikkurs!
Gotlands Guideförening har under mars och april genomfört en praktikkurs för blivande guider. Indelade i två delgrupper har vi gjort fem Visbyvandringar under stundtals kalla vårkvällar. Dessutom... läs hela referatet här>>
24 april -Konsten i Världsarvet
Gotlands Guideförening på konstvandring 24 maj 2019.
23 medlemmar deltog i konstvandring med Berit Ångman Svedjemo från Gotlands Museum. Här fick vi fakta och sammanhang och säkert några nya berättelser till våra turer... läs hela referatet med bilder här>>
Bakom kulisserna på Arkivet
Onsdagen den 6 mars kl. 18.00 var Guideföreningen på ett uppskattat besök hos Arkivcentrum.
Årsmötet 2019
Gotlands Guideförenings årsmöte 9 februari på Villa Manhem samlade 45 medlemmar. Efter mötet bjöds på Sven Norbergs mycket uppskattade föreställning om Johnnys och Ellens berusande kärlek och hemmet Muramaris.
Gunilla Lauström omvaldes som ordförande. Övriga i styrelsen är Lotta Bogaeus, Marina Guldström, Gunnar Bäck, M-L Andersson, P-L Karlsson och S-Å Asklander. Läs mer här>>>
Reportage 2018
26 november lyssnade vi påTorsten Svensson och Lars Bäckman - "Vad är det egentligen som är intressant med våra gotländska kyrkor?" Fantastiskt, vilka kunskaper, vi tackar!
10 november - Höstutflykt i lammens spår!
Vi hade en mysig novemberdag, då vi lärde oss om lamm och skinn och ull, samt om hur gödsel blir till drivmedel. Referat här!
After Work, den 8 oktober. Vi hade en givande kväll, och många synpunkter och erfarenheter från den gångna säsongen framfördes, stöttes och blöttes. En del hittade vi lösningar på med en gång, andra skickas vidare till behöriga. En sammanställning har skickats ut till medlemmarna.
Galgberget – den 14 maj kl. 18.00 träffades vi på Galgberget i strålande sommarväder! Kvällen inleddes med att Sven-Åke Asklander berättade om naturen i området. Därefter var det Per Widerströms tur, att ge oss galgens historia. Tack och lov att det var i solkskenet vi stod där, när vi fick tänka oss människans uppfinningsrikedom när det gäller hemskheter mot varandra.
Som avslutning fick vi en överraskning! Christer Stoltz släppte in oss i civilförsvarets ledningscentral, ett helt vanligt tvåvåningshus byggt i berget, kul!!
En ruskigt ljuvlig kväll med härliga berättare!
Läs om vad vi gjorde under året, här>>>