Gotlands Guideförening
Smått o Gott som kan vara bra o ha!
Höglundar i Stenkyrka
--------------
Bakom murar och plank
Lars Bäckmans populära vandringar avklarade för den här gången. Vi har fått hans text "Våra kyrkoruiner", kan läsas här>>
-----------
Stenarna vid vägkanten, på Romavägen.
Stenarna ute i Roma myr är en gränsmarkering; här möts fyra socknar: Akebäck, Barlingbo, Follingbo och Roma. Motsvarande finns även på andra platser på Gotland, jag kommer bara inte på någon just nu. Sådana gränsmarkeringar var förr mycket viktiga, de låg ofta vid någon väg och resp. socken och gård var ansvarig för väghållningen. S.k. väghållningsstenar finner man i dag bl.a. på Norrlanda Fornstuga och Bungemuseet. Jag vill minnas att ytterligare information står att finna i den lilla boken "Vägar och stigar på Gotland".
Markeringarna ute i Roma myr har dock ingenting med väghållningen att göra; där fanns ingen väg från början. Den ursprungliga Roma-vägen gick förbi Svajde vät, genom Follingbo "by" fram till bron vid Hallfrede. Här for man vanligen den nu "gamla vägen" mot Stava och först därefter in mot Diskarve och Roma. Det gick även, att från Hallfrede fara förbi Akebäcks kyrka, för att komma in i Roma vid valskvarnen - i dag Labans.
Den nuvarande Roma-vägen - Roma-autostradan - färdigställdes på delen Hallfrede - Roma först 1956 - 57, om jag minns rätt. Sträckan Visby - Hallfrede kom långt senare, omkr 1970(?).
/Bertil Bergström
Angående små skyltar på husen i innerstan - VR
De små skyltarna på många av innerstadens hus är kvar från när man började med sophämtning. Hade man betalat avgiften fick man en skylt på huset, den visade då vart sopgubbarna skulle hämta soporna, som ställdes ut på gatan.
Ur Visby stads minnesskrift 1970
RENHÅLLNINGSVERKET
Först 1903 kom stadsfullmäktige underfund med att renhållningen i staden nog inte var vad den borde vara – trots att man sedan 1874 haft en hälsovårdsnämnd för övervakning - och utsåg två personer att göra en studieresa till Eskilstuna.
Resan resulterade i att Visby 1911fick en renhållningsstadga och det tillsattes en renhållningsstyrelse.
Samma år anvisades 38 750 kr för att norr om staden uppföra en pudrettlada jämte vagnvåg och tvätthus. Vägen dit måste också iordningsställas. Vid stadens stall öster om staden skulle uppföras en tillbyggnad, avsedd att inrymma för renhållningen nödiga hästar och en vagnbod. 1920 beviljades 12 000 kr till uppförande av en sopförbränningsugn för renhållningsverket och 1924 inköptes den första lastbilen.
/Wiveka Schwartz
Pudrettsystemet.
Detta system kan åtminstone vi gotlänningar se som en direkt efterföljare till medeltidens latrinkällare. I dessa utrymmen samlades allt avfall från innevånarna. De tömdes regelbundet och innehållet användes som jordförbättring och gödning på de magra stenåkrarna runt Visby. Dessa tömmare hade säkerligen flera namn eller benämningar, "Nattmän" var kanske det vanligaste.
Vi vet, att dessa system var länge i bruk; en av de senast upptäckta källarna - Hästgatan, Akantus gård - fick sitt understa lager daterat till ca. år 1700 och var, av innehållet att döma, i bruk hela detta sekel ut. Först därefter glömde källaren bort eller ersattes av något annat.
På andra orter samlades latrinet i tunnor eller fick helt enkelt ligga under sitsarna på gårdarnas TC, (ty. Plumpsklo). För att minska lukt och andra obehag kunde efterhand kalk eller torvströ tillföras. Även detta avfall samlades in av särskild personal. Sök i Wikipedia på "Pudrett".
Detta system var tämligen vanligt i Sveriges tätorter vid sekelskiftet 1800 - 1900. Vid denna tid började våra nutida klosetter (WC) komma i bruk och latrinet avleddes med hjälp av vatten till närmaste vattendrag - på gott och ont! Man var medveten om, att föroreningen av vattnet skulle (på sikt) kunna föra med sig sanitära olägenheter. I flera städer stod det verkligen strid om vilket system, som skulle väljas: Bibehållet pudrettsystemet eller införandet av vattenavlopp. Känsligaste var det, när recipienten (vattendraget) användes för egen eller annan orts vattenförsörjning.
Visby var i detta avseende "väl försett" med det "omättliga" havet omedelbart intill, vilket till yttermera visso inte användes för vattenförsörjning. Almedalen, den gamla hamnen, var länge i bruk, skriver såväl Steffen som Swanström. Jag erinrar mig från min uppväxttid utsläppsställen vid Kruttornet, Inre hamnen - sommarmorgnar såg man vattenytan därstädes betäckt med kondomer och andra otrevligheter; där landade kryssningsfartygens barkasser vid trappstegskajen!), betongpiren vid Lasarettet. Sannolikt fanns det också avlopp i bäcken genom Palissaderna, även om den så småningom kulverterades för enbart dagvatten (regnvatten). Möjligen fanns där fler utsläppspunkter, jag minns in alla.
På 1950-talet byggdes så den avskärande huvudavloppsledningen runt och genom Visby för att mynna i havet, där nu kryssningskajen ligger. Där var havsvattnet aldrig speciellt inbjudande, stranden full av fekalier och annat. Vid slakteriets s.k. "Storslaktdagar" var det djupblå havet närmast rött; ett stort nöje för alla måsar och trutar, som under stort skri och oväsen där sökte sin näring! Lika illa var det vissa dagar faktiskt även nedanför Lasarettet!
Däremot var Märgelgropen ren, där badade vi gärna. Den fylldes med grundvatten ur de omgivande klipporna - beskåda och avnjut gärna vattenfallen vårtid runt f.d. GLC- området vid Kopparsvik,
Påpekas bör kanske, att stadens nuvarande huvudpumpstation för avloppsvatten, den som lyfter vattnet från strandens nivå upp till avloppsverket, är belägen omedelbart bredvid kryssningskajens beryktade bro över Färjeleden - den gröna byggnaden. Det förkommer att där luktar!
Vårt nuvarande avloppsreningsverk togs i drift 1967, i första etappen endast mekanisk slamavskiljning. De biologiska och kemiska reningsstegen tillkom ca. 10 år senare. Utloppet från reningsverket mynnar på 7 m djup, ca. 100 ut från stranden.
/Bertil Bergström
Här nedan kommer en länk till en historiesida om Energins historia på Gotland, kul fakta!
---------
Ryska gården i Visby - en handledning, skriven av Lars Kruthof>>
---------
Gotländsk golfbane-fakta>>
------------------------
Tips om fiske, båtsmän, Västergarn, Kronholmen (från vårutflykten 2018)
om fiske, fiskerännor, Västergarn>>
länkar till kunskap om t ex Båtsmanshållet>>
Båtsmanshållet
Kjell Ohlssons bok: Det gotländska båtsmanshållet.
Bengt Hammarhjelms bok: Gotländsk krigshistoria , samt hans bok tillsammans med Johan Engström: Gotlands militära historia under 1000 år – från Torsburgen till Nya Wisborg.
http://www.tjelvar.se/batsman/bt-4.htm
www.bygdeband.se som innehåller lokalhistoria från hela Sverige
och alla hembygdsföreningar Västergarn
Fisket i rännorna mm (Edvin Norragårds skrift om fisket bifogas)
Eftersom kronan ägde kustmarken och vattnen direkt utanför så blev Västergarn den enda kustsocknen utan egen kustfiskerätt. Fisket fick istället ske uppströms i åarna (bl a vadet och fiskerännorna). Kronholmen har sitt namn av att den ägdes av kronan. I äldre tider var det ju en ö.
--------------------------------
Östergarn/Gammelgarn - besöksplatser -många skäl att åka österut, information från vårutflykten. läs här>>>
--------------------------------------
Hej alla guider!
Jag var på Fårö museum i lördags (6/5 2017), för att närvara vid invigningen av den nya utställningen om Fårös historia, numera inofficiellt omdöpt till ”4 000 år på 40 kvadrat”. Utställningen är både vacker och informativ.
Den består av vepor med skildringar i text och bild av olika epoker från Fårös historia, ett tiotal dockor i naturlig storlek med dräkter från olika tidsepoker, några modeller bl.a. av ett vikingatida hus och inte minst en glasmonter med fynden från Broa, som Statens Historiska Museum faktiskt har släppt från sina samlingar.
Till utställningen finns en katalog där alla texter är översatta till engelska. Inom kort kommer ett tjugotal skyltar att placeras ut på olika platser på Fårö med mer utförlig information. Man kommer att ha möjlighet att delta i en tävling som går ut på att man besöker samtliga platser.
Utställningen har ordnats genom ideellt arbete av Fårös hembygdsförening med Majvor Östergren i spetsen och alla inblandade är värda en stor ovation för ett proffsigt och intressant resultat. Jag kan rekommendera den starkt.
Kathy Gow Sjöblom
Utställningen har ordnats genom ideellt arbete av Fårös hembygdsförening med Majvor Östergren i spetsen.
-------------------
Från höstutflykten, Dan Carlssons information om vikingatiden, läs här:Vikingainfo
-------------
Tips för guider om Svenska kyrkan på Gotland
Vår hemsida – här hittar du det mesta
Svenska kyrkan Visbys stifts hemsida: https://www.svenskakyrkan.se/visbystift
AKTUELLT I GOTLANDS KYRKOR, med bland annat Gudstjänster på Gotland den närmaste veckan. Även öppettider, särskilda arrangemang, ex. Informationscentret i Romakloster, mm se https://www.svenskakyrkan.se/visbystift/gudstjanster-pa-gotland-
TELEFONLISTA till alla våra pastorat, kyrkoherdar och vaktmästare https://www.svenskakyrkan.se/visbystift/telefon-och-adresslista-till-alla-vara-forsamlingar-pa-gotland
TILLGÄNGLIGHET för alla är a och O. Här hittar du den guide som är gjord för Gotlands kyrkor. Läs den i pdf eller beställ den från oss.
https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1375023
GOTLANDS KYRKOHISTORISKA FÖRENING hittar du information om här: https://www.svenskakyrkan.se/visbystift/gotlands-kyrkohistoriska-sallskap
----------------------------------------------
FÖRSVARETS MARINA DEL I TINGSTÄDE!
Nu har den marina delen av Gotlands försvar flyttat från KA3 i Fårösund till Tingstäde. Marinavdelningen finns numer i Skans fyra och delar plats med flyget. Ligger strax innan man kommer in i Tingstäde på vänster sida, från Visby. Skylt vid vägen. läs mer på:
http://www.gotlandsforsvarsmuseum.se/
VANGES MUSEIGÅRD BURS
Ett fantastiskt ställe för den som är intresserad av hur man gjorde förr! Birger Kristensson som ägde gården samlade på allt mellan himmel och jord och repararerade och ställde allt i ordning. Nu är det Stiftelsen Vanges Museigård som fortsätter i hans fotspår och under hela vintern har de skrivit lappar med infotexter till varenda liten och stor pryl på museet.
På hemsidan www.vanges.se kan ni läsa mer om gården.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Motormuseum i Herrvik
Herrviks motorförening har samlat diverse motorer från äldre fiskebåtar, bland annat tändkulemotorer, samt det nya STORA tillskottet: elverksdieseln av fabrikat Atlas Polar från Visby Elektricitetsverk på Söderväg i Visby. http://www.herrvikmotor.se/
Stjärngatan Visby
Det är kanske fler än jag som funderat över stjärnorna på Klockgjutaregränd, och kanske har ni som jag, nu fått svar på funderingen.
Men för er som ännu inte hunnit läsa ut hela magasinet, kommer här en kort resumé. Det stod nämligen att läsa i första numret av
det nya gotländska nyhetsmagasinet, Horisont, utgivet i april 2014. Där skriver Christer Nilsson om hur de tio stjärnorna kom på plats.
Det var när de drog in fjärrvärme för några år sedan, och hela gränden skulle läggas om. Stensättarna, som ofta kommer med egna idéer,
gjorde då Visbys egna "stjärngata". Stjärnorna var ursprungligen guldfärgade, men har med åren slitits ner.
Läs gärna mer i Horisont, aprilnumret, sidan 88. (ansvarig utgivare Christer Nilsson)
Fågelsång, Gutefår och några bin
Ett tips om den av Länsstyrelsen anlagda "Fågelstigen"
på södra hällarna invid rastplatsen Träffpunkt Gotland.
Där kan man i Visbys omedelbara närhet njuta den
vackraste fågelsång, bland annat lövsångare, törnsångare och näktergalar.
POLHEMSGÅRDEN, Tingstäde
Behöver du ett eget fikastopp i Tingstäde med din bussgrupp? Om du bokar i förväg kan du få ett trevligt kaffekalas på Polhemsgården. Hembakt och uppdukat i ladan, gott och mysigt!
Med eller utan berättelse om gården och Polhem, samt om Tingstäde hembygdsförening.
Kontakta Berit och Kjell Pettersson, tel 0498-27 42 24 eller 070-661 59 44 (Kjell).
Guidetips från Sylve Westberg!
Lärare på kursen 2003-04 tillsammans med Per-Åke Sporre.
- När Du vaknar på morgonen - tänk "Nu börjar en ny rolig dag"
- Var den Du är - uppträd naturligt
- Visa entusiasm och energi - slarva inte
- Undvik att läsa innantill - tala så fritt som möjligt
- Begränsa informationen, gå inte för djupt i ämnet
- Undvik "korvstoppning"
- Inte för mycket av årtal - endast de viktigaste - i övrigt århundraden
- Prata över tiden - ej för mycket i kalenderform
- Prata inte för fort - prata tydligt
- Försök att få bra "flyt" i framförandet så att språket inte blir "sönderhackat"
- Undvik att "gåprata" - invänta de "söliga"
- Välj lämplig och skyddad plats för grupen
- I kyrkor kan det vara lämpligt att gruppen sitter ner i bänkarna
- Alltid vänd mot gruppen - gruppen vänd mot det jag berättar om
- Under transportsträckor - fastna inte i konceptet - berätta även om det ni passerar
- De flesta vet ytterst lite om Gotland - glömmer Du något är det inte hela världen - Du behöver inte be om ursäkt om Du kommer av Dig
- Ta väl hand om Dina kunder - bjud på Dig själv
- Visa aldrig tråkig min även om det ibland kan kännas jäkligt jobbigt
- Under raster, ta hand om dem som behöver det - åk inte vidare förrän Du vet att alla är i bussen
- Tala alltid om - med hög och bestämd röst - när gruppen senast skall vara åter på sina platser - poängtera vikten med att hålla tiderna - ino toaletter
- Ha roligt!
Copyright © All Rights Reserved