Julkalender 2023

Julkalender 2023

Hitta platsen där fotot är taget!

Fotona är tagna av: Mia Larson, Lotta Bogaeus, Annabritta von Schulman, Peter Doolk, Katarina Krusell, Gunilla Lauström

Tidigare julkalendrar


Lucka nr. 24

Vilken kyrkoruin är detta?


Svar:

St Nicolai kyrkoruin. Visserligen andra gången den kyrkan finns med i kalendern, men vad passar bättre på julafton än självaste urjultomten...

Lucka nr. 25

Här har vi ett helgon, det enda i sitt slag på Gotland. Vem var hon och i vilken kyrka finns hon?


Svar:

Apollonia

död cirka 249  iAlexandria, under kejsar Decius förföljelse Hon var en diakonissa, jungfru och martyr. Hon vördas som helgon i Romersk-katolska kyrkan, med minnesdag den 9 februari. Hon är tandläkarnas skyddshelgon. Apollonia anropades undermedeltiden mot tandvärk.


Apollonia vägrade att avsäga sig sin kristna tro, och fick tänderna utdragna innan hon brändes på bål. Hennes attribut i bildkonsten är därför en tång. Hon återfinns på ett flertal medeltida kalkmålningar i Danmark och Skåne, till exempel i Roskilde domkyrkaoch i Bosjöklosters kyrka.

(från Wikipedia)


Och på Gotland finns hon i Rone kyrka. (från Peter Doolk)



Lucka nr. 28

Här har vi en bild på en kvarn,

i vilken dal kan den höra hemma?


Svar:

Slitegårds kvarn i Dalhem

Lucka nr. 30

En speciell persons hus, långt norrut, som av socknens hembygdsförening blivit återuppbyggt efter en brand. Personens arbetsplats låg på andra sidan vägen, och finns fortfarande kvar. Båda ”husen” är idag museum i hembygdsföreningens förvaltning.


Svar:

Nantens hus vid Butlex

Ferdinand Pettersson (1875-1938) var född vid Djaupur på Fårö. Hans far var mjölnare Johan Pettersson (1847-1930) och hans mor var Anna, född Andersson (1845-1918). Ferdinand hade en bror, Oskar (1887-1907), som drunknade vid 20 års ålder under en jakt på alfågel vid Djaupur. Ferdinand kallades för ”Nanten”. När Nanten var barn hjälpte han kvarnägare Kristoffer Johansson med arbetet i Butlexkvarnen.

Nanten blev mjölnare som sin far och år 1900 köpte han kvarnen vid Butlex som fick namnet ”Nantens kvarn”.

Det sägs att Nanten var hörselskadad, men flera har berättat att han i någon mån kunde höra och att han också kunde tala. Dagboksanteckningar som Nanten efterlämnat visar att han kunde uttrycka sig bra i skrift. Han var också känd för att laga klockor.

Nanten avled 1938 i lungtuberkulos och eftersom Fårö sockens hälsovårdsnämnd var rädd för smitta brändes huset ned omkring 1939-1940.

Ett restaureringsarbete av det 30 kvadratmeter stora huset påbörjades år 2006 av Fårö Hembygdsförening. På andra sidan vägen finns Nantens arbetsplats, ”Nantens kvarn”.

 

Nantens kvarn vid Butlex

Väderkvarnen uppfördes troligen under senare delen av 1800-talet. Kvarnen fick sitt namn efter den siste ägaren Ferdinand Pettersson, ”Nanten”, som han kallades. Han köpte kvarnen år 1900. Årtalet finns inskuret på andra våningen i en fönsterkarm åt öster. Nanten malde både sammanmalt mjöl till bröd och grovmalet till djuren. Kvarnen var i bruk till slutet av 1935 då Nanten insjuknade i lungtuberkulos. Han avled 1938 på S:t Olofs sjukhus i Visby.

Nanten hade inga släktingar så kvarnen övergick till allmänna arvsfonden. För att rädda kvarnen att bli ruin köptes den av Fårö Hembygdsförening som bildades 1942 i samband med detta.

Vid en restaurering av kvarnen, som blev klar 1974, fann man Nantens anteckningsböcker med räkenskaper. Han noterade namnet på sina kunder och arvodet för de olika delposterna samt slutsumman som skulle betalas, alltifrån omkring 32 öre till 2 kronor och 39 öre.

Kvarnstenarna, som tillsammans väger 2 ton, kommer från AB Malmö kvarnstensfabrik. Virket till kvarnaxeln kommer från ett 120 år gammalt fällt träd vid Hoburga på Fårö. Stocken mätte 105 cm i storändan. Stocken fyrkantsågades hos Anton Karlström, Friggards, till en dimension av 55 x 55 cm och en längd av 6,5 meter.

Läs mer om kvarnar på Fårö i: "Fårö kvarnar". Studieförbundet Vuxenskolan. Fårö pensionärsförening. Visby 1993.

Lucka nr. 26

Var kan vi se den här bilden av skepp på sjön?


Svar:

I Burmeisterska huset, i salen på ovanvåningen.

Lucka nr. 27

Var kan vi se den här hopparen?


Svar: 

Utanför Solbergabadet i Visby finner vi en skulptur bestående av en simhoppare i brons som balanserar på en trampolin av betong och stål.

Detta är en av de tre delarna i Jeanette Paths utsmyckning för badet. De andra delarna är gjorda i kakel och stål inne i Solbergabadet.


Då Jeanette Path fick uppdraget fascinerades hon av den konsekventa moderna arkitekturen som präglar hela Solbergabadet.


Som en hyllning till den bortrenoverade mosaiken och de kvarvarande välavvägda linjerna i arkitekturen valde hon att utföra färgsättningen av två olika kakelkompositioner i omklädningsrummen och en ståldekoration på trampolinernas räcken inne på badet.


Skulpturen utanför badet skulle istället visa på aktiviteten inne på badet och fungera som ett landmärke. Gotlands kommun bekostade utsmyckningen i samarbete med DBV (De Badande Vännerna).


(från Regionens sida om offentlig konst på Gotland)

Lucka nr. 29

Känner ni igen fiskeläget?


Svar:

Djupvik

Lucka nr. 31

Idag på nyårsafton kan det tänkas att några vill gå ut på lokal. Här är en sådan lokal, relativt känd, med gamla anor, vilken kan det vara, och i vilken sal kan vi då hitta denna magnifika kristallkrona?


Svar:

Strawberry,

Clarion Hotel Visby,

Visby hotell

Stadshotellet... hotellet har bytt namn några gånger!

Lucka nr. 23

I denna vackra byggnad gick min pappa sex år i småskolan.

Var är det? Vem ritade?


Svar:

Östergarns Skola, Axel Herman Hägg

Lucka nr. 1

Vilket är fiskeläget?


Svar:

Själsö

Lucka nr. 3

Var hittar vi denna strandade säl?


Svar:

Vid Kallbadhuset i Visby

Lucka nr. 5

Denna lilla nödvändiga byggnad, faktiskt den enda kvarvarande i sitt slag hittar vi i en socken mitt på Gotland. Vad är det för byggnad och var står den?


Svar:

Dasset vid Buttle Järnvägsstation, från ca 1878.

Lucka nr. 7

Var kan vi beskåda dessa stora grytor?


Svar:

I köket i Tingstäde fästning.

Lucka nr. 9

Idag blir det två bilder, fast från samma ställe. Det är nog lite svårt, kanske. Det är en ”maskin” av äldre datum, som idag är reparerad och sköts om av socknens hembygdsförening.

Väldigt vackert i alla fall!


Svar:

Kyrkbinge såg i Gothem.

Lucka nr. 12

En port i ringmuren, känd långt utanför Sveriges gränser, vilken är det?


Svar:

Brunnsporten, även kallad Pippiporten, då det är den den porten Pippi red in genomom allra första gången hon kom till den lilla, lilla staden, i filmens värld!

Men det här kunde ni ju alla svaret på utan min hjälp!


Lucka nr. 14

Vi har så många medeltida kyrkor på Gotland, men här är en frikyrka från senare tid. Observera de speciella ljusinsläppen som ger vacker färg åt väggen. Vilken kyrka är det?


Svar:

Havdhems Baptistkyrka i Suderkyrkan.


Suderkyrkan bildades 1998 genom att

Södra Gotlands Baptistförsamling och

Gotlands Södra Missonsförsamling

gick samman.

Innan dess hade församlingarna ett nära samarbete med varandra sedan ett antal år och idag är församlingen ansluten till Equmeniakyrkan.

Lucka nr. 16

Var kan vi sitta på den här bänken vid stenbordet?


Svar:

I Palissaderna

Lucka nr. 17

Medeltida rester från ett förrådshus på en gård långt söderut, var då? 

(Taket är mycket nyare, såg inte ut så från början.)


Svar:

Kastelle i Vamlingbo

Under medeltiden var det vanligt att farmannabönderna byggde stenhus på sina gårdar för att skydda människor och ägodelar.

Farmannabönder kallas de bönder som också var handelsmän. Det var ganska vanligt under medeltiden. De skickliga hantverkarna som byggde kyrkorna fick också bygga stenhus på gårdarna.

Kastelle i Vamlingbo är ett exempel på ett stenhus som troligtvis använts till förrådshus. Idag finns dock bara den norra halvan kvar och troligen har huset varit uppfört i två eller tre våningar.

I bottenvåningen fanns två tunnvälvda rum med ingångar från en smal, tunnvälvd, korridor. Idag finns bara delar av ett av förrådsrummen och en del av korridoren bevarade. En trappa i husets södra rum ledde till den övre våningen. Det finns uppgifter, från 1700-talet, som tyder på att huset hagt en eller möjligen två våningar till.

Dagens utseende fick ruinen från restaureringen som ägde rum 1938.


Lucka nr. 2

Vilken kyrktopp kan det här vara? Sedd från ett av våra berg...


Svar:

Linde

 (har ni sett vad som finns i toppen på spiran?)

Lucka nr. 4

Var finns grinden som leder från en väldoftande trädgård till en nordvästlig strand?


Svar:

Grinden finns vid Krusmyntas trädgård.



Lucka nr. 6

Här står ett speciellt litet träd, ensamt men envist kämpande mot vädrets element på den karga stenstranden. Vad för slags träd är det och var hittar vi det?


Svar:

Fikonträdet på stranden vid Ryssnäs

Lucka nr. 8

En Gotländsk vät, perfekt för skridskoåkning på vintern,

var kan vi se den?


Svar: 

Svajdevät

Lucka nr. 10

Här kommer en bild på en av våra ödekyrkor, vilken är det här?


Svar: 

Bara ödekyrka

Lucka nr. 11

I vilken kyrkoruin kan vi hitta den här minnestavlan?


Svar:

S:t Nicolai

Lucka nr. 13

Tre bilder av något speciellt, vad? I vilken socken finns just det här exemplaret?


Svar: 

Mästerby socken, som det också går att utläsa på de tre brädbitarna där de har provat tjäran efter hand som den har runnit ut.

Lucka nr. 15

Vems är gravstenen? Var finns den?


Svar:

Ellen Fredrika Vilhelmina Roosval von Hallwyl, född 29 juli 1867, död 9 april1952, var en svenskmålare,skulptör och kompositör.


På Ellen Roosvals grav i Väskinde står hennes stora skulptur "Kristus tröstaren". I Lena Wisaeus bok "Som berusad av din närhet" (2003) som källa berättadas den dramatiska kärlekshistorien mellan grevinnan Ellen von Hallwyl, och sedermera professorn i konsthistoria Johnny Roosval. Ellens beslut 1905 att skiljas från sin make - en skandal i societeten - för att gifta sig med sonen Rolfs f.d. informator, medförde att hennes omåttligt förmögna föräldrar, greveparet Walther och Wilhelmina von Hallwyl, tog avstånd från henne helt i mer än ett decennium. Men slutet gott, allting gott: Ellen kunde utvecklas som konstnär, Johnny kunde utforska Gotlands medeltida konsthistoria och Muramaris byggas.

Lucka nr. 18

I vilken kyrka hittar vi denna altartavla?


Svar:

Fårö kyrka

Lucka nr. 19

Här har vi en speciell minnessten, någonstans på Gotlands landsbygd. Den syns inte från vägen, utan vi får gå en liten bit. Känner ni igen och vet var den står?


Svar:

Minneskorset i Endre - Prästen Jörgens märkliga dödPlatser

Follingbo

Jörgens minneskors i Endre


Enligt historien skall Jörgen som var präst i Endre ridit hem från Visby en dag 1336 och på denna plats blivit slagen av en örn. Berättelsen återfinns i Strelows krönika från 1633 (Cronica Guthilandorum). Till skillnad från de flesta andra gotländska minneskorsen finns ingen annan historia upptecknad kring detta minnesmärke. Att det är rest över en präst kan vi nog vara ganska säkra på även om det saknar inskriptioner. Detta då det har en avbildning av en kalk och oblat vilket är samma symboler som brukar återfinnas på gravhäller över präster. Det finns ingen gravhäll i Endre kyrka som går att knyta till någon Jörgen eller Göran från denna period men det behöver inte betyda att han inte har funnits.


Korset står i vad som idag är en kraftledningsgata i skogsmark men under medeltiden troligen var vägen till Visby.Formen är ovanlig då den saknar egentliga korsarmar och snarare påminner om ett hjulkors eller konsekrationskors. Kanske är det så att man anlitat en stenhuggare som vanligen arbetade med andra typer av arbeten i det närliggande Visby.


Detaljen kring örnen går inte att med säkerhet belägga och den är tveklöst märklig, då mängden örnrelaterade dödsfall under historien inte är särskilt många. Men att helt avfärda historien som en skröna skall man kanske inte göra, då det mycket väl kan vara så att örnen fått honom att falla av hästen eller kort och gott förorsakat en hjätinfarkt.

(texten kopierad från sidan:

https://minnen.se/tema/platser/9584)


Lucka nr. 21

Vid vilken järnvägsstation är den här bilden tagen?


Svar:

Tule station

Vill du läsa mer om Tule station och om järnvägen på Gotland, besök dessa sidor:


http://forening.gotlandstaget.se/tule-station/

http://forening.gotlandstaget.se/gotl-jvgstn/


Lucka nr. 20

På vilken adress hittar vi den här fina dörren? Och när kom hela huset med dörren dit, och vad stod där innan?


Svar:


S:t Hansgatan 11.


Gottvaldska huset. Det uppfördes på 1500-talet på en annan plats, nämligen vid S:t Hansgatan 11, där det ingick i tre sammanbyggda hus. Gottvaldska huset var ett av få nybyggda hus på 1500-talet. Huset flyttades 1906 till Strandgatan där det fick genomgå en omfattande renovering.

De andra två husen revs och Riksbanken byggde sitt kontor på platsen.


Huset ägdes under slutet av 1600-talet av den då kände målaren Johan Bartsch. Namnet på huset kommer från ägaren till huset J. N. Gottvall, som ägde det under mitten av 1800-talet.

Lucka nr. 22

Här ser vi guideföreningen på höstutflykt ett år, kan ni se vilket museum vi är på besök hos?


Svar:

Skolhuset i Vänge